Varför bråkar shiamuslmer och sunnimuslimer
Religion och konflikter
Det finns dock väldigt lite stöd på grund av denna uppfattning inom forskningen vid området. En stor majoritet från alla världens konflikter är mellan parter från samma religiösa traditioner.
Det betyder att i de flesta konflikter så tillhör de sidor som strider inte olika religioner. Det finns visserligen väpnade konflikter mellan kristna och muslimer, protestanter och katoliker, buddhister och hinduer. Men det är betydligt vanligare med konflikter mellan parter var båda kommer från samma religiösa tradition.
Religiösa konflikter?
De flesta konflikter inom världen handlar inte om tro. Religiösa sakfrågor utgör en minoritet av världens konflikter. Religiösa sakfrågor kan exempelvis vara konflikter var ena parten vill införa muslimsk sharialag.
Även bland de konflikter vilket handlar om religion, så existerar religion ibland bara en från flera olika sakfrågor som parterna är oense om. Konflikter handlar alltså om olika saker samt ganska sällan om bara religion.
Ett exempe
Det här är en artikel ifrån
I juni uppmanade den sunnitiska ledaren Yusuf al-Qaradawi (som följs av 60 miljoner via al-Jazira) alla sunnimuslimer att ta mot vapen och förenas i ett strid mot shiamuslimer i Syrien. Enligt al-Qaradawi är ”Satans parti”, det vill säga Hizbollah (som på arabiska betyder ”Guds parti”), ett instrument i den iranska ambitionen att massakrera sunnimuslimer.
Hizbollah-ledaren Hasan Nasrallah har förklarat att rörelsen deltar i strider i Syrien för att tillvarata shia-intressen, mot exempel shiitiska helgedomar och gravmoskéer, som han anser vara hotade av sunnimuslimska jihadister.
Och detta mönster kan vi se i flera länder – sunniter står mot shiiter.
I samband med de senaste årens omvälvningar i Mellanöstern besitter medierna uppmärksammat att islam ej är enhetlig, utan består från ett flertal riktningar och förmå tolkas och praktiseras på olika sätt. Man har observerat för att sunni-islam är länkat till politik i vissa länder på den arabiska halvön s
Islamiska staten (IS)
Tidslinje över konflikter inom Västasien
Områden som vi idag känner till som Turkiet, Syrien samt Irak var under en utdragen tid en del av enstaka mycket större politisk, social samt religiös ordning som kallades till det Osmanska (eller Ottomanska) riket. Det var ett sunni-muslimskt imperium där turkar dominerade araber, kurder och andra i drygt kalenderår - från och med tid , till slutet av inledande världskriget. Detta ledde till för att staten Turkiet bildades år Områden som vi idag känner mot som Iran och Afghanistan ingick inte i det osmanska riket.
När första världskriget bröt ut detta redan svaga osmanska riket, tog de europeiska makterna över många av makten i området. då européerna hade kommit överens angående vart gränsen skulle gå inom Mellanöstern, delades det kurdiska samhället upp i fyra olika länder: Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Det här blev början vid kurdernas kamp för självständighet.
Frankrike samt Storbritannien tog kontrollen över flera viktiga områden i Mellanöst
Stereotypa fiendebilder frvrrar konflikter i Syrien och Irak
Irak och Syrien äger hamnat i vad som förmå beskrivas som öppet inbördeskrig. Betydelsen av minoritetspolitik, liksom av religiösa anknytningar som det görs identitetspolitik av, har ökat kraftigt. detta är uppenbart att de historiska skillnaderna mellan sunni och shia har blivit allt viktigare till att skapa konfliktlinjer i region och i den muslimska världen.
Somliga forskare har granskat hur fryst vatten, Islamiska staten, och dess anhängare använder sig av sociala medier för att sprida sin utgåva av konflikterna i Syrien samt Irak. Men få, om någon, har analyserat hur inom-muslimska konflikter sprids via internet.
Särskilt viktigt existerar det att observera så kallade fatwasajter, nätsidor som erbjuder islamiska svar på frågor som äger ställts av muslimer och ickemuslimer om islamiska teman. Syftet tillsammans sådana sajter är att ge auktoritativa svar på hur islam “bör” förstås och praktiseras. dem ger exempel på hur olika muslimska t