Blommehöns lägger ägg i hur ånga år
Höns
Det har aldrig funnits vilda höns i vår del av världen. Tamhönsens vilda ursprungsart är den röda djungelhöna Gallus gallus, ursprunglig tämjd i Indien för ca år sedan. De första tamhönsen kom hit för ca kalenderår sedan. Under tidens gång utvecklades våra inhemskt anpassade lantraser. Lokala förhållanden påverkade, så att olika stammar/lokalraser bildades.
Först mot slutet av talet började stora mängder utländska, specialförädlade höns (främst värprasen Leghorn) att ersätta de gamla trotjänarna i allmogens hönshus. Våra gamla lantrashöns påstods redan tidigt vara utdöda. Sanningen var snarare att ingen ville veta från dem! Några små restbestånd återfanns och tillvaratogs på talet.
Beskrivning samt egenskaper
Generellt är lantrashöns klimatiskt härdiga, motståndskraftiga mot sjukdomar och äger goda föräldraegenskaper. % ruvning existerar normalt i en lanthönsflock. (Något högre procent för dvärglantrashöns.) ett lantrashöna värper ägg per kalenderår. Lantrashönsägg har benvitt till ljust brunaktigt skal.
Hönsskötsel
Hönshus och utevistelse
Ett hönshus kan man många gånger iordningställa i en uthus. Ett nytt kan annars uppföras med små medel, gärna i kombination med växthus. till att hönsen ska må god krävs det att de äger möjlighet till daglig utevistelse. Hönsen mår bra av sol samt frisk luft. Bäst är självklart om de kan gå helt fritt ut och in. dem kan då själva finna ett stor del av sin att ge liv i naturens skafferi. Begränsas denna möjlighet av stort rovdjurstryck, trafik eller annat, kan en rastgård vara motiverad. Vill man skydda ett känsligt trädgårdsland, bör man överväga alternativet att stänga in grönsakerna i stället för hönsen.
Utrymmet inomhus bör vara minst 1/2 kvm per höns och minimalt lika mycket i rastgården. Revirbildandet sker vid ca 25 fullvuxna personer individer, varför detta är enstaka normal flockstorlek.
Hönsens inomhusutrymme måste existera torrt och dragfritt. Av praktiska skäl, så inte vattnet fryser, kan man hålla frostfritt inuti. Normalt härdiga höns mår dock inte illa
Skånsk Blommehöna
Beskrivning
Skånsk Blommehöna stammar från byarna Vomb, Tofta och Esarp vid den skånska slätten.
När Blommehönsen enstaka gång togs till vara, ruvade väldigt få djur. Detta tillsammans med den relativt goda värpning som Blommehönsen visat gör för att man kan tro att dem som hållit dessa höns plats särskilt måna om att erhålla många ägg och att dem visste hur de skulle vandra till väga.
Blommehönsen är vitprickiga – blommiga. De kallades ”di blommeda” av de äldre vid slätten. Blommehönan kan vara mörk, guldfärgad, ljusare gul eller trefärgad i grunden, med vitt inom spetsen på fjädrarna. Blått förekommer. Då ett djur har numeriskt värde gener för blått ser detta i stort sett vitt ut. Samma genetik som styr detta blåa i Silverudds blå.
Blommehönan existerar en medeltung god värpare. dem är relativt kompakta och robusta. Ofta mycket tama. De existerar duktiga fodersökare och är många härdiga emot vanligt förekommande sjukdomar i Sverige. Den är vaksam emot faror och klarar detta svenska klimatet på ett utmärkt sätt.
Un
Författare Ämne: Få blommehös att ruva?? (läst gånger)
Inloggade just nu
Forum
Om tidningen Åter
- Jättenöjd samt glad över tidskriften Åter!
/ Märit
Nya inlägg
Nytt inom ditt landskap
Logga ineller
registrera dig.