Hur jan man hjäpa varandra artikel
Så arbetar hjärnan när vi väljer att hjälpa andra i fara
– Resultaten visar att de struktur i hjärnan som gör detta möjligt för människor att undvika fara, också är inblandade inom den här typen av osjälviska hjälpbeteenden riktade mot andra, okända, individer. Vi ser bland annat att en evolutionärt gammal sektion av hjärnan, amygdala, som existerar nödvändig för basala försvarsbeteenden, kopplas med viljan att hjälpa andra, säger Joana Vieira, forskare anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Forskarna såg att styrkan tillsammans med vilken amygdala och området insula i hjärnan representerade hotet mot den egna personen – ej den andres nöd – kunde förutsäga om personen skulle hjälpa eller inte. Andra delar från hjärnan som kan kopplas mot kognitiva funktioner visade sig ej vara associerade med hjälpbeteende då det finns ett omedelbart hot i närheten.
– Nu försöker oss förstå hur de här hjälpbeteendena påverkas när andra människor härlig
Konsten att få vänner samt bättre hälsa på köpet
Bra vänskapsrelationer stärker hälsan. Men hur stärker man en vänskap? Hjärnforskaren Pär Flodin och hans vänner skrev en handbok.
Det finns mycket skrivet om romantiska relationer, men vänskapsrelationer och socialt stöd är också viktigt för vårt välmående. Pär Flodin, forskare vid Karolinska institutet, såg tillsammans med två vänner ett lucka inom självhjälpslitteraturen, och ville göra vad forskningen säger ifall vänskapsrelationer tillgängligt.
Hur skaffar man vänner, och vad gör vänskapen bra?
Det blev en handbok om hur man får vänner, och ifall konsten att stärka vänskap. Pär Flodin är doktor i kognitiv neurovetenskap, forskar inom psykiatrisk epidemiologioch kartlägger den psykiska ohälsans utbredning och orsaker. I arbetet tillsammans med boken gic
Att sttta ngon som mr dligt
Psykisk ohälsa syns inte alltid utanpå, så fråga gärna rakt ut hur någon mår om ni är fundersam. Det kan kännas svårt att stötta någon likt mår dåligt. Det viktigaste är att visa att du bryr dig, till exempel genom för att lyssna och erbjuda hjälp.
Om ni pratar med en person liksom mår dåligt:
- Våga fråga hur personen mår. Välj gärna en period och plats när ni kunna prata ostört. Ibland kan detta vara lättare att prata ifall man gör någonting under tiden, till exempel tar en promenad.
- Lyssna öppet och utan att döma. Visa att du lyssnar genom för att nicka, humma eller söka ögonkontakt. Ställ följdfrågor. Undvik att direkt börja ge råd eller berätta om egna erfarenheter.
- Förmedla hopp. Berätta att ni tar er igenom det här tillsamman
Elevers strategier för att hjälpa varandra
BetygPublicerad
Uppdaterad
Elever utvecklar olika informella strategier på grund av att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap. Utöver för att betygen inte blir rättvisa innebär det också att elever ej får det stöd de behöver, visar Charlotta Rönn i sin avhandling.
Charlotta Rönn
Bor i Sundsvall
Född årDisputerade
vid LinnéuniversitetetAvhandling
The pupils’ backstage pedagogy. Compulsory school pupils’ informal social strategies when dealing with formal individual writing assignments for assessment
Varför blev ni intresserad av ämnet?
– Jag jobbade som lärare på ett amerikanskt språkcenter i Casablanca i ungefär tio år. Där arbetade oss med elevcentrerat lärande som gick ut på att eleverna skulle ha mycket talutrymme och artikel aktiva. Det var obligatoriskt tillsammans grupparbeten och olika mingelaktiviteter vid lektionerna och fokus låg vid muntlig framställning. Eleverna hjälpte varandra och det fungerade