Skillnaden mellan grå och vit hjärnsubstans

Den grå hjärnbarken

Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss för att reagera, tänka och handla.

Den vita substansen

Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här är nervtrådarna, såsom löper från nervcellerna i barken, skyddade av ett vitt fettlager som kallas myelin. I den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.

Olika hjärnskador ger olika symptom

Hjärnan består även från en rad lober, som rymmer centra för olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. Vid demenssjukdom skadas nervceller i olika delar av hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken del likt skadas.

Ryggmärgen och hjärnan består av nervceller och nervtrådar som kallas grå och vit substans. I den grå substansen finns nervcellernas cellkroppar. Den vita substansen innehåller nervtrådar omgivna av stödjeceller, så kallade gliaceller. Nervtrådarna skickar vidare nervsignaler. 1 vitsubstansförändringar orsak 2 Vit substans utgör större delen av de inre delarna av hjärnan och omges av hjärnbarken, som utgörs av grå substans. I ryggmärgen är lägesförhållandet det motsatta, det vill säga att den grå substansen är innerst (näst canalis centralis) och omges av den vita substansen. 3 sjukdomar i hjärnan 4 Centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) & Perifera nervsystemet (12 par kranialnerver och 31 par nervus spinalis). Delas in i 3 underavdelningar. Vad är skillnaden mellan grå och vit hjärnsubstans?. 5 Skillnaden mellan vit och grå hjärnsubstans? Grå hjärnsubstans består av nervcellkroppar, dendriter och omyeliniserade axon. Vit hjärnsubstans består av fettbuntar av myeliniserade axon. 6 Grå hjärnsubstans består till huvuddelen av neuronens kropp och ses som grå vävnad. Här sker större delen av informationsbehandlingen. Grå hjärnsubstans utgör en stor del av vårt nervsystem och finns i hjärnan (encephalon), dvs storhjärnan (cerebrum), lillhjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen. Det gör att grå hjärnsubstans. 7 grå hjärnsubstans 8 substans utgör större delen av de inre delarna av hjärnan och omges av hjärnbarken, som utgörs av. 9 Skillnaden mellan Grå och vit hjärnsubstans. 10 I en stor studie om kondition och hjärnhälsa skannades mer än hjärnor på yngre personer i årsåldern. Forskarna var på jakt efter myelin. Det visade sig att åringar med bra kondition hade mer vit hjärnsubstans i hjärnan och tänker bättre än åringar som inte tränar. 12

Träning ökar hjärnans gråa och vita hjärnsubstans

Om du springer för för att slå ditt personbästa undviker ni backar och berg. Du vet att backar kostar energi. ni tappar rytmen. Andning och löpsteg kommer i otakt. Du ser hur ditt personbästa skyndar vidare utan att vänta på dig. Det rusar över kullarna samt försvinner i fjärran.

Foto: Gordon Plant / Unsplash

Backar och berg existerar jobbiga, men det är utmaningar som leder till utveckling. inom uppförsbackarna måste du använda dina benmuskler. På platt mark studsar du fram genom att återanvända energi som lagras i benens gummiband, men så fort lutningen ökar tappar du studs &#; till och men känguruer kämpar i uppförsbackarna. Du måste producera kraft med dina muskler. ni måste pressa kroppen uppför. detta är därför det är jobbigt. Det är därför en bergslöpare har en annan fysik än en banlöpare. Det är olika löpsätt.

Backlöpning är en kamp mot gravitationen

I platta inomhusmiljöer finns inga rullband. Du går genom korridorer, men när du ska upp ell

Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?

Under tonårstiden sker det många förändringar i livet.  Alla kommer i puberteten och kroppen förändras mycket. Även hjärnan utvecklas under den på denna plats tiden.  Med hjälp av avbildningstekniker har forskarna visat att ungdomars hjärnor har områden där nya synapser bildas snabbt och mognar fortare medan det i andra områden bildas färre synapser samt nätverk.  Hjärnbarken, som består från grå substans, är indelad inom lober och mognar från nackloben och framåt. Pannloben som ansvarar för våra mest avancerade kognitiva funktioner, det vill säga förberedelse, förstånd och beslutsfattande, mognar slutligen och fortsätter utvecklas tills oss är i årsåldern.

Känslorna styr

Hjärnbarken existerar som tjockast hos flickor nära 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning från den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. Den grå substansen min

.