Hur uppstår en tillfällig dipol

En metanmolekyl

Det enklaste av alla kolväten: Metan

Vi tar en titt vid periodiska systemet

Var finns kol? Vilket atomnummer? Vilken grupp? Hur flera valenselektroner? Hur många kovalenta bindningar kan den alltså ha? Hur många e– till för för att oktettregeln skall vara uppfylld?

Var finns väte? Vilket atomnummer? Vilken grupp? Hur många valenselektroner? Hur flera kovalenta bindningar kan den alltså ha? Hur många e– mot för att oktettregeln skall existera uppfylld?

Rita upp kolet med sina valenselektroner (.) och sedan vätet med sina (x) runt om.

Rita "normal" strukturformel för metan

Fråga eleverna: Vilken blir den kemiska formeln för metan?

Bygg en etanmolekyl, propan, butan

Gör tabell, fyll på allteftersom fler alkaner byggs

Namn

Molekylformel

Strukturformel

kokpunkt

metan

CH4

– °C

etan

C2H6

–89 °C

propan

C3H8

–42 °C

butan

C4H10

0 °C
Hur uppstår dipol-dipolbindningar? Delta positivt och delta negativt attraherar varandra. Hur uppstår en tillfällig dipol? Tillfälliga dipoler uppstår eftersom elektronerna rör på sig. Ibland uppstår en tillfällig dipol, när elektronerna tillfälligt är i ena änden av molekylen Hur uppstår en van der Waalsbidning?. 1 vad är en dipol 2 Hur uppstår en tillfällig dipol Elektronerna kring molekylen står inte still, När elektronerna är mer åt ena hållet så bildas en tillfällig dipol. När elektronerna hamnar på ett sätt så att molekylerna sätts ihop. 3 hur vet man att det är en van der waals bindning 4 Hur uppstår en tillfällig dipol-dipol bindning? Är koffein polärt? Koffein är en väldigt svag bas – pKa ligger på 0,6, så det är endast i starkt sura lösningar den blir protonerad (i vanligt vatten är den alltså oladdad). 5 Dipol I min bok står det att en dipol är en molekyl som har en positiv laddning och en lika stor negativ laddning på ett visst avstånd från varandra. Jag förstår inte riktigt den här beskrivningen, om laddningarna var lika då skulle molekylen inte bli en dipol?. 6 Dipol-dipolbindningar är en typ av intermolekylär bindning som uppstår när två eller flera polära molekyler binds till varandra av laddningarna i de enskilda molekylerna. Den attraktionskraft som uppstår mellan molekyler som är permanenta dipoler kallas dipol-dipolbindningar. 7 dipol dipol-bindning 8 Elektronerna i ett elektronmoln är ständigt i rörelse och det kan ibland. 9 ibland uppstår en tillfällig dipol, när elektronerna tillfälligt är i ena änden av molekylen. 10 En elektrisk dipol uppstår när positiva och negativa laddningar (som en proton och en elektron eller en katjon och en anjon) är åtskilda från varandra. Vanligtvis är laddningarna åtskilda med ett litet avstånd. Elektriska dipoler kan vara tillfälliga eller permanenta. En permanent elektrisk dipol kallas en elektret. 11

V-Y

Demonstation

Arbetsövning på van der Waals-bindningar (temporära dipoler)

Om demonstrationen

Mycket enkel, går för att återanvända

Tid

5 min

Teori

Dipol-dipol-växlingen vid van der Waalsbindningen kan illustreras med hjälp av kort enligt figuren. (Storlek: ca 10 cm × 20 cm)

Bild på kortet hittar ni Kort med van der Waalsbindning (68 Kb)

Material

 

 

 

 

 

 

 

Utförande

Placera en team deltagare bredvid varandra och utrusta dem med var sitt kreditkort. Då en ytterperson vänder sitt kort, måste samtliga kort ”påverkas” och också vändas.

Ämnen, som äger opolär kovalent bindning mellan atomer, är inte dipoler.

Ändå snurrar elektronerna runt i ett elektronmoln, liksom ibland är förtätat och ger en tillfällig dipol, vilken attraherar ett annat elektronmoln. Detta medför en svag elektrisk kraft, vilket resulterar i van der Waals-bindning  (dipol-dipol-växling).

Övrigt

Idéen från Stig Olsson, malm högskola

Denna dem

Dipol

Du kan tänka att det existerar en dragkamp i molekylen var elektronegativa atomer försöker dra mot sig elektroner. Om en elektronegativ atom som klor binder mot något mindre elektronegativt som väte kommer klor med enkelhet för att vinna dragkampen om elektronerna. Merparten av elektronerna i HCl-molekylen befinner sig alltså i närheten från klor som då blir ett negativt laddad ände. Men klor har ju dragit till sig lika mycket som väte besitter tappat, så väteatomen blir ett lika stor men positivt laddad ände. Molekylen i sin totalitet är alltså oladdad. Det på denna plats kallas för polär kovalent bindning.

I extremfallet är den ena atomen i en bindning så kraftfull i dragkampen (dvs om den har väldigt mycket högre elektronegativitet) att elektronerna helt och hållet går över till den atomen. Då får man en jonbindning istället. Om klor binder mot natrium drar klor över bindningselektronerna helt och hållet så för att man får en kloridjon samt en natriumjon. Polär kovalent bindning är alltså en rent kovalent bindn

Bindningars smältpunkter

Smaragdalena skrev:

De är svagare än de starka krafterna. Vet ni hur de svaga krafterna (metallbindning, vätebindning, dipol-dipolbindning, jon-dipoloch van der Waalsbindning) fungerar?

Kortfattad förklaring.

metallbindning: varje atom donerar upp till 3 elektroner och dess elektroner bildar en fritt elektronmoln som håller tillsammans alla metallatomer. Detta elektronmoln fullfölja att metaller får speciella egenskaper.

vätebindning: sker mellan två molekyler. en molekylen måste bestå av ett väte atom och den andra molekylen av en väteatom bunden till en elektronegativit atom såsom Fluor, Syre eller kväve. Denna molekyl har dessutom ett fritt elektronpar som den andra molekylen med en väte kommer för att binda sig till, detta leder till en väte bindning.

 

dipol dipolbindning: sker mellan dipoler dvs relaterade till poler eller motsatser molekyler där ena molekylens negativa ände dras till den andra molekylens positiva ände eftersom olika laddning attraherad, dipol-dipol bindning besitter uppstått.