Vit riska svamp
Blodriska och tallblodriska
Lactarius deterrimus, L. deliciosus
Kännetecken:
Blodriskan känner man igen vid den orangeröda hatten med fläckar. Även lamellerna och foten är orange- eller rödgula. Foten existerar ihålig som hos andra riskor. Märgen är gulvit. Mjölksaften som den utsöndrar är morotsröd samt färgas senare grön. Blodriskans (imus) hatt har tätare fläckar samt är mer grönaktig än tallblodsriskan. Man känner också igen tallblodsriskan på de orangefärgade fläckarna vilket finns i små gropar vid foten.
Arter som liknar:
Skäggriskans håriga, fransiga yta på hatten är fläckig men ljusröd mot färgen. Skäggriskans vita mjölksaft skiljer den från blodriskan.
Växtplatser:
Blodriskan växer nära granar inom frodiga grandungar. Tallblodriska hittas nära roten av tallar i tallskogar och på sandmoar. Svamparna existerar allmänna i södra Finland samt man hittar dem tämligen rikligt på passande ställen även längre norrut.
Skördeperiod:
Den bästa plockningstiden är i august
Slät vitriska Lactarius piperatus.
Slät vitriska Lactarius piperatus
Denna art växer i ädellövskog, helst i bok- och ekskog.
Alla riskor blöder -även slät vitriska
Sprött kött men skarp smak slät vitriska
Slät vitriska har många skarp smak och räknas ej till matsvampar. Om man ändå råkar uppskatta den skarpa smaken, kan man grilla den tillsammans ost.
Lactarius piperatus slät vitriska
”Lact” betyder mjölk på latin samt riskor blöder en mjölkliknande vätska -mjölksaft -när de skadas.
Gamla eller torra exemplar av riskor kan sakna mjölksaft.
Vill du plocka milda matsvampar istället för den skarpa släta vitriskan?
Gå då ett svampkurs -då får du lära dig många olika matsvampar! Jag håller svampkurser i Skåne, Kristianstad och även i Fulltofta inom oktober -jag utgår från Torsebro där jag bor.
Svampkurs för alla
Nyfiken på svamp? Följ då tillsammans med på utflykt!
På ett tryggt sätt så får du då lära dig matsvampar tillsammans med svampkonsulenten A
I Sverige växer ett flertal giftiga svampar, bland de mest giftiga noteras:
Vit flugsvamp
Växer i barrskogar, fr a granskog. Kan förväxlas tillsammans ängschampinjoner.Lömsk flugsvamp
Växer i ek- samt bokskog. Kan förväxlas med grönkremla. Kan vara dödligt giftig samt har orsakat många dödsfall inom Europa.Gifthätting
Växer på murken ved. är kapabel förväxlas med tofsskivling.Toppig giftspindling (Toppig giftspindelskivling)
Växer i mossig granskog. förmå förväxlas med trattkantareller.Stenmurkla
Växer i skogshyggen, även i sandig mark. förmå förväxlas med toppmurkla.Bandad giftfjällskivling, tidigare rödbrun giftfjällskivling ("Deadly Dapperling")
Giftig mögelväxt som växer på öppen mark. Arten känns igen på för att den har en brun, 2 till 3,5 cm lång tramp med en ring, samt enstaka brunröd till mörkbrun hatt tillsammans med fria skivor som är 3–4 cm bred.
Giftsvampar kan grupperas efter vilka toxin de innehåller. Huvudgrupperna från toxiner utgörs av: cytotoxin, neurotoxin och
Skogriska och blek skogriska
Lactarius trivialis, L. utilis
Kännetecken:
Skogsriskorna är tämligen stora skivsvampar med slemmig yta. Hattens yta är gråbrun mot färgen. Foten är ljusare än hatten och ihålig. Lamellerna är ljusa och det sipprar fram vit mjölksaft ur dem, såsom är karakteristiskt för riskor då de skadas. Skogsriskans mjölksaft kan bli grågrön då man kokar svampen. Skogsriskan (L. trivialis)är mörkare och har mörkare fläckar samt har ibland en violett nyans medan den bleka skogsriskan (L. utilis) är blekt läderfärgad samt saknar fläckar. Riskan har enstaka besk smak.
Arter som liknar:
Gråriskan är mindre än skogsriskan och den känns igen vid mjölksaften som färgas grå. Lilariskans (L. uvidus) mjölksaft färgar dem skadade delarna violetta. Båda svamparna lämpar sig som matsvampar. eftersom lakritsriskan (L. helvus) misstänks artikel milt giftig, får den ej plockas för att ätas. Man känner igen den på mjölksaften som är klar som dricksvatten. Den doftar la