Sengångare muskler
Sengångarvirus upptäckt i Europa för inledande gången
Virussjukdomen oropouche har upptäckts inom Europa för första gången. för tillfället manar den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC till vaksamhet, skriver bland andra Läkartidningen.
I juni och juli upptäcktes 19 fall i Europa. Tolv i Spanien, fem inom Italien och två i Tyskland. Samtliga tros importerade från Kuba eller Brasilien. Risken att smittas i Europa uppges vara många liten. I stället uppmanar ECDC resenärer och europeisk sjukvård till ökad medvetenhet.
Oropouche sprids framför allt av en typ av svidknott som inte finns i Europa och kommer från sengångare. Sjukdomen kan orsaka feber, huvudvärk, illamående och muskel- och ledvärk. Allvarligare symtom och dödsfall är ovanliga men förekommer.
Dock tyder nya uppgifter på att viruset förmå orsaka missfall och fosterskador angående gravida smittas.
bakgrund
Oropouche orthobunyavirus
Wikipedia (en)
Oropouche orthobunyavirus (OROV) is one of the most common orthobunyaviruses. When OROV i
Djurfakta
Många djur kan vandra och springa med hjälp från sina ben. Men varför besitter olika djur olika antal gångben? Varför har människor två ben, hästar fyra, myror sex samt spindlar åtta gångben? I ett del fall kan det bero på anpassningar till miljön, inom andra fall skulle det behärska förklaras av djurens evolutionära bakgrund och i vissa fall kunna vi inte förklara det.
De flesta djur är bilateralsymmetriska. Detta innebär att de har
- en högersida samt en vänstersida som är inom det närmaste spegelbilder av varandra
- en framände med huvud och ett bakände
- en ryggsida och en buksida
Fördelen med detta är att detta blir lätt att röra sig mot ett mål, till modell mot ett ställe där detta finns mat. Det innebär även att djur har lika flera gångben på vänster och motsats till vänster sida av kroppen.
Om däggdjurs samt fåglars gångben och om hur de kan få nya funktioner
Vi människor är förstås bilateralsymmetriska. detta är därför vi har numeriskt värde armar, en på varje blad, och två gångben, ett vid varje sida. Precis som
Djurparker
Pygmésengångaren lever av magroveträdens blad. Näringsfattiga som bladen är så äger detta påverkat hur pygmésengångaren lever. Deras rörelser är mycket långsamma. Den är ungefär en tredjedel så stora som sin släkting tretåad Sengångare. Sin litenhet förmå den utnytta för att nå de färskare bladen längre ut på grenarna.
Magen är ungefär enstaka tredjedel av djurets vikt samt så speciell för att behärska fånga upp den lilla näringen som finns i magroveträdens ark. Långa smala ben och armar som nästan helt är utan muskler. Sengångarna av alla tre arterna har genom evolutionen minskat på sina muskler då detta kräver mycket energi att äga muskler. Eftersom mangroveträdens bland existerar så fattiga på näring samt energi så kan de ej bibehålla någon större muskelmassa. dem små musklerna de har fullfölja att de helt enkelt ej kan röra sig fortare än vad de gör.
Pälsen växer ifrån magen och ut mot ryggen. Detta för att regnat bör rinna av djuret, och regnar det gör det där dem bor. I stort sett varje dag
.