Gruva i jokkmokk ja eller nej
Gállok: Gruvan, kritiken och konsekvenserna till naturen
Skog och mark
Laponia är en av de största oexploaterade naturområden som finns kvar i Europa. Områdets värdefulla natur i kombination med dess långa och rika kulturarv har gjortatt det klassats som världsarv av Unesco. Trots detta finns långt framskridna planer på en omstridd järnmalmsgruva inom närheten.
Publicerad 25 feb, • 3 min att läsa
Var ligger Gállok?
Gállok ligger på Björkholmen vid Lilla Luleälven drygt 4 mil nordväst om Jokkmokk.
Kritiken mot en gruva i Gállok
Gruvan och dess anläggningar skulle dela samebyn Jåhkågasskas marker itu, påverka renarnas vandringsvägar, sluka ett sjö med kringliggande skogar liksom delvis har mycket höga naturvärden.
En gruva är en oåterkallelig exploatering och en stor miljöstörning. Gállok-gruvan kommer dessutom ha en betalkort livslängd. Detta ställs mot vikten av att bevara ett sektor med höga naturvärden och likt har avgörande betydelse för ren
6 frågor om gruvor Gállok
Skog och mark
Planerna på att avbryta järnmalm i Gállok har väckt starka reaktioner. I mars gav regeringen tillstånd till att starta en gruva. Men varför existerar motståndet mot gruvan så stort? Och vilka konsekvenser skulle ett gruva ha på den kringliggande naturen?
Publicerad 7 mar, • 4 min att läsa
Hjälp oss skydda skogen!
Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.
Vad är det till gruva som planeras?
Gruvan inom Gállok skulle bli ett dagbrott för brytning av järnmalm. Den skulle placeras cirka tre mil från gränsen till världsarvet Laponia och drygt två mil nordväst om Jokkmokk.
Mer specifikt innefattar planerna från det brittiska gruvföretaget Beowulf tillverkningen av “fines” – en järnmalmskoncentrat i form av en fint pulver. Enligt bolagets egna uppgifter har fyndigheten en malmhalt på cirka 27 procent.
Det går att jämföra med gruvorna K
Striden om gruvan i Kallak
Djup nysnö täcker grusvägen genom det planerade gruvområdet i Kallak (Gállok på samiska), fyra mil väster om Jokkmokk. En dalripa passerar med snabba flax, nästan osynlig mot det vita. Annars är det alldeles stilla, bara våra långa träskidor knarrar inom tystnaden.
Läs också:Regeringen beviljar gruvbrytning inom Kallak
I väntan på regeringsbeslutet angående bearbetningskoncession har Sveriges Natur följt med Jåhkågasska samebys ordförande Jan-Erik Länta ut för att spana efter renar. De första är kapabel börja komma nu. Området existerar en samlingsplats med bra vinterbete inför vårflytten västerut.
Några dagar tidigare skickade han in samebyns sista yttrande inför beslutet.
– Exploateringen skulle bli en barriär som delar våra marker helt, säger Jan-Erik Länta.
Området är det smalaste längs renarnas flyttled, en halvö intill en kraftverksdamm i Lilla Luleälv. Samebyarna Sirges, i norr, samt Tuorpon, i söder, ligger bara några kilometer bort.
– Här existerar väldigt trångt, alla
Här är turerna i Sveriges längsta gruvkonflikt
DEN SVENSKA INDUSTRIN
Publicerad:
Gruvor (TT)
Vem besitter rätt till marken i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk – områdets samebyar eller gruvbolaget som vill avbryta järnmalm?
Här är bakgrunden till Sveriges längsta gruvkonflikt.
Ett skogsområde några mil utanför Jokkmokk har hamnat inom den storpolitiska hetluften. Anledningen existerar järnmalmsfyndigheten i Kallak – alternativt Gállok som området heter vid samiska – som det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Mining vill förvandla till en gruva.
Men dagbrottet skulle få stora konsekvenser för den lokala miljön och för samerna som länge har använt marken för renbete, jakt och fiske. Frågan ligger sedan flera tid tillbaka hos regeringen, som inom eftermiddag kommer med ett besked.
Den stora järnfyndigheten utanför Jokkmokk upptäcktes på talet.
Men det dröjde mot innan ett svenskt dotterbolag mot Beowulf Mining fick undersökningstillstånd. Företaget började provborra i Björkholmsberget samt i sa