Radio antenn hur fungerar det
TV-antenner
Det finns många olika typer från aktiva inomhusantenner. Tack vare intåget av de digitala sändningarna blev det mycket enklare att nyttja dessa. De flesta är avsedda för att kopplas direkt mot en digital-TV-mottagare och är ej lämpliga att bygga upp en helt antennät kring (undantag finns).
En aktiv inomhusantenn tar emot ett svagare signal än en massiv passiv antenn, men kompenserar på grund av detta genom en inbyggd förstärkare. En aktiv antennen måste därför strömförsörjas på något sätt, vilket görs på olika sätt beroende på modell.
Den vanliga sprötantennen är den allra enklaste typen av inomhusantenn. Den existerar rundstrålande, vilket innebär att den tar emot signaler med ° öppningsvinkel. Dess smidiga design utför den lätt att ha tillsammans med sig på semestern som antenn till datorns TV-kort eller den portabla digital-TV:n. Nackdelen är för att den endast fungerar vid goda mottagningsförhålland
De elektromagnetiska vågorna driver ström ifrån ena änden av antennen mot den andra. Effektiviteten hos ett antenn är beroende av antennens längd i förhållande till våglängden hos de elektromagnetiska vågor likt ska tas emot.
En antenn vid en transistorradio är mellan 10 och 20 centimeter när den är inskjuten. Hörs det uselt drar man ut den således att den blir upp mot en meter lång och närmar sig den effektivaste längden vid en antenn för att ta emot P3 – en samt en halv meter. De elektromagnetiska vågorna som bär P3 existerar tre meter från vågtopp mot vågtopp. En antenn som äger ena änden i en vågtopp och den andra i vågdalen mitt emellan vågtopparna är effektivast.
Gör man antennen flera våglängder utdragen ökar inte effektiviteten, det blir bara fler områden inom vilka ström kan svänga fram samt tillbaka.
För en sändarantenn gäller identisk regler som för en mottagarantenn. Men, istället för elektromagnetiska vågor som får ström att svänga fram och tillbaka skapar man ström som svänger fram samt ti
Digital kommunikation
Hur fungerar en antenn?
Antenner konstrueras till att ge signalmönster som kunna bära kodad information i form eller gestalt av elektromagnetiska vågor. De elektromagnetiska vågorna driver ström från en änden av antennen till den andra. Det är detta såsom tillämpas i RF-signaler, En primär förklaring på hur en antenn fungerar anges här som följande:
Föreställ dig att EM-vågor närmar sig till en metallisk tråd (ledare). Vågorna träffar tråden och ström rör sig i samma riktning som vågornas elektriska fältet. Kopplar vi tråden till en krets med induktor och kondensator samt denna kretsen till en förstärkare så har vi en antenn.
Antennutformningen bygger på signalernas våglängden exempelvis en vanlig antenn har ofta en längd som motsvarar halva signalens våglängd. De flesta antenner är så kallade dipol och de består i grunden från två kvartsvågselement som tillsammans utgör en halv. När ström matas till antennens element avger dem radiovågor.
Inom- och utomhu
SDXF Sveriges DX-Förbund
För oss DX-are är det antennen såsom gör radion! Antenner är enstaka rätt snårig teknisk snårig tät tropisk skog som spänner från enkla inbyggda ferritantenner till trådar på hundratals, eller till och med tusentals, meter. Här bjuder vi vid en introduktion till de vanligaste antenntyperna.
Inbyggda antenner
För att ta emot stationer på mellan och långvåg kan radion ha en inbyggd så kallad ferritantenn. Den sortens antenn har en viss riktverkan, så du skall vrida vid radion för att få bästa mottagning. De flesta bärbara radioapparater för kortvågsmottagning har teleskopantenn. Den är oftast fullt tillräcklig då du vill lyssna på dem internationella radiostationerna.
L-antennen
Den första antennen vilket en DXare brukar sätta upp är en horisontell tråd tillsammans med ena änden ansluten till radion. Sätts den upp utomhus ser den ut som ett upp och nedvänt L, därav namnet. Kan du sätta upp den utomhus, så gör det. Lämplig längd är 10–30 meter. är kapabel du inte sätta upp den utomhus
SDXF Sveriges DX-Förbund
För oss DX-are är det antennen såsom gör radion! Antenner är enstaka rätt snårig teknisk snårig tät tropisk skog som spänner från enkla inbyggda ferritantenner till trådar på hundratals, eller till och med tusentals, meter. Här bjuder vi vid en introduktion till de vanligaste antenntyperna.
Inbyggda antenner
För att ta emot stationer på mellan och långvåg kan radion ha en inbyggd så kallad ferritantenn. Den sortens antenn har en viss riktverkan, så du skall vrida vid radion för att få bästa mottagning. De flesta bärbara radioapparater för kortvågsmottagning har teleskopantenn. Den är oftast fullt tillräcklig då du vill lyssna på dem internationella radiostationerna.
L-antennen
Den första antennen vilket en DXare brukar sätta upp är en horisontell tråd tillsammans med ena änden ansluten till radion. Sätts den upp utomhus ser den ut som ett upp och nedvänt L, därav namnet. Kan du sätta upp den utomhus, så gör det. Lämplig längd är 10–30 meter. är kapabel du inte sätta upp den utomhus